crazy party night.
Japp. Det var vad fredagens grillparty at my place resulterade i. För plötsligt var vi på fest i Östanå. Sviterna efter kvällen är ett fett blått bitmärke precis under höger knä. Tydligen kläckte någon ur sig att det var tradition och plötsligt sitter en brun kaluffs fast på mitt ben och kniper ihop käkarna hårdare och hårdare. Jag måste få gnälla lite över det och påpeka en gång till att det fortfarande gör ont. Imorse kan jag ju inte heller påstå att jag hade det speciellt skönt. Olle demonstrerade och förklarade i detalj hur man skulle göra när man stoppar fingrarna i halsen. Jag kan ju tala om att jag ändå inte lyckades. Så jag fick åka ner till affären och vara trevlig mot kunderna och sitta där bak och halvsova när det var lite kundglest.
Sen traskade jag upp till faster för att ta mig en glass och där var kusin Peter, as usual ;), och jag fick skjuts hem, FINALY!
Väl hemma smög jag ut i solen och läste lite om min bokhandlare i Kabul innan jag slumrade till i solen, härligt.
Sen har jag suttit vid datorn och kollat rundor lite vad som händer ikväll.
Det är inte klokt vad besviken man kan bli ibland alltså. Och att vissa människor inte fattar hur det kan kännas för andra människor. Jag menar i vissa fall går det inte att undvika besvikelser och liknande men oftast!
Jag vill också tillägga att det var trevligt att det var "the old gang" jag tillbringade fredagskvällen med. Det är liksom inte så vanligt numera. Och att det mesta var sig likt hade också sin lilla charm.
Att det var fredagen den trettonde igår upptäckte jag när jag skrev ett pressentkort till en kund. Det förklarade ju hela min dag tycker jag. Att Ulrica ringde precis när jag lagt mig i solen för att njuta och behövde hjälp. Att det var kunder som stannade kvar och strosade till tjugo över sex fast affären stänger sex. Well jag vet ju varför nu iallafall och det är faktiskt roligt att jobba där så jag klagar inte. Speciellt inte när man har lilla Klara till sällskap ;)
Nu ska jag hoppa ner i duschen innan madie kommer hit.
/na.
p.s. nästa gång anton fyller år ska han få en matkurs av mig.
Sen traskade jag upp till faster för att ta mig en glass och där var kusin Peter, as usual ;), och jag fick skjuts hem, FINALY!
Väl hemma smög jag ut i solen och läste lite om min bokhandlare i Kabul innan jag slumrade till i solen, härligt.
Sen har jag suttit vid datorn och kollat rundor lite vad som händer ikväll.
Det är inte klokt vad besviken man kan bli ibland alltså. Och att vissa människor inte fattar hur det kan kännas för andra människor. Jag menar i vissa fall går det inte att undvika besvikelser och liknande men oftast!
Jag vill också tillägga att det var trevligt att det var "the old gang" jag tillbringade fredagskvällen med. Det är liksom inte så vanligt numera. Och att det mesta var sig likt hade också sin lilla charm.
Att det var fredagen den trettonde igår upptäckte jag när jag skrev ett pressentkort till en kund. Det förklarade ju hela min dag tycker jag. Att Ulrica ringde precis när jag lagt mig i solen för att njuta och behövde hjälp. Att det var kunder som stannade kvar och strosade till tjugo över sex fast affären stänger sex. Well jag vet ju varför nu iallafall och det är faktiskt roligt att jobba där så jag klagar inte. Speciellt inte när man har lilla Klara till sällskap ;)
Nu ska jag hoppa ner i duschen innan madie kommer hit.
/na.
p.s. nästa gång anton fyller år ska han få en matkurs av mig.
Kommentarer
Postat av: linnea
tack för fredagen. den var underbar baby!
Trackback
