sportsöndag.
Ja likt värsta nörden. Inte för att jag själv var så jädrans aktiv, jag åt mest korv. För korv är hockey eller tvärtom, Olle har bättre koll på det dära. Efter två timmar i den kalla, kalla ishallen förflyttade vi oss till sporthallen ett par hundra meter bort. Där spelades det innebandy som för övrigt inte är lika aggresivt som hockey. Emma kom och hon ljög ihop en historia som vanligt. När sen mitt blodsocker var nere på noll tog Olle mig hem och berättade att det var skönt att jag blev barnslig och inte irriterad när sockret nu saknades. Jo men man tackar. Butterflyeffect 2 skulle inspekteras men ögonlocken var tunga, dessutom tycker jag inte om näsblod så vidare värst mycket, så natten kom tidigt och sen var det morgon. Nu sitter jag här i min ensamhet med Marie till höger och Minna till vänster, så egentligen är jag ju inte så ensam men det lät bra, och funderar lite på vad jag ska göra med mitt liv? Nää, så serriöst är det inte. Jag vet bara inte vad jag ska göra av resten av lektionen.
Och det är skönt att jag slipper er som gjorde mig så liten (?) Men ibland tänker jag tillbaka och önskar lite att något kunde vara som det var då. Those were the days? gone.
Kommentarer
Trackback